motvind, årstider och att leva förevigt ung

Jag undrar lite om det finns något mer frustrerande vardagsmoment än att cykla i motvind? Speciellt när man redan har slut på all energi i hela kroppen. Jag som cyklar 4 km varje dag till och från bussen till skolan har varit med om ett antal motvindar. Jag vill nästan gråta i de stunderna när det känns som att man måste ta i med all sin kraft för att inte råka åka bakåt istället för framåt. Det var en liten överdrift, men när man verkligen känner hur farten saktas ner lite på grund av att vinden tar emot, de gångerna är förfärliga. Min cykeltur hem idag var en sån gång.

Så nu vet ni vad jag har för obetydelsefulla problem i vardagen. Riktigt intressant. Förövrigt så känner jag hur sommaren sakta men säkert faktiskt håller på att lämna Sverige. Tur då att jag faktiskt inte har något problem med någon årstid på året. Okej förutom runt mars då all markens is håller på att försvinna, vilket skapar vatten överallt, och det bruna gräset som sovit under snön hela vintern träder fram. Då hela naturen är grå och brun. Det gillar jag inte alls. Men sen när våren faktiskt kommer och man ser de första gröna skotten på träden, då kommer mitt hopp om en vacker värld fram igen. Nu när hösten är på sin väg hit tycker jag att det ska bli rätt mysigt, så länge det inte regnar så mycket.. Jag gillar inte stövlar så länge det inte är på festival.

Den här fantastiskt irrelevanta texten får avrundas med en låt som nog alla kan utantill. Även jag. Jag har bara insett på senaste tiden hur genialiskt bra den är. Den är verkligen i topp tre på min lista av världens bästa låtar. Och så måste bara få uppmärksamma den första sekunden i låten. Jag får en så underbar känsla just där. Åh, fin låt.