Jag känner mig som en främmande uteliggare i mitt eget hem. Med svett ända in i hårrötterna, lite blåsor på fötterna och med en hel del skit under naglarna landade jag här hemma idag, direkt importerad från PEACE&LOVE! En vecka full av snuskiga bajamajor, lukten av urin och utspilld gammal öl, värsta bästa musiken, fina vänner, svårigheter med att andas på mornarna på grund av ett överhettat tält, stövlar och alla möjliga väder. Lite gott och blandat med känslor, men mestadels har det varit hur bra som helst.
Jag har försökt skrika högst på alla möjliga konserter, lånat ut mitt smink till kiosk-tjejen och fått en gratis glass som tack, blivit utburen av security'n från Rihanna-konserten för att ta hand om en avsvimmad kompis, hängt med Hoffmaestro och hela min högra arm fylldes även av deras handstilar, skrattat åt Soran Ismail och Kodjo Akolor, blivit upp över öronen kär i både Timbuktu och Veronica Maggio, chockerats ordentligt när Daniel Adams Ray plöstligt dök upp och sen har jag nästan gråtit av lycka under White Blank Page bara några meter från världens bästa Mumford and sons. Nu är jag jätteförkyld och så himla tacksam över att jag hade ett hus och en jättemjuk säng att komma hem till.
Sommaren hittills har varit över alla förväntningar.
 |
| Hänger i tälten |
 |
| Det blev nästan ett gytjebad av alltihop |
 |
| Efter att vi hängt lite med Hoffmaestro! |
 |
| MUMFORD!!! |
 |
| på axlar under Rihanna |
Bilder är lånade av Frida!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar