we are free, where everything’s allowed and love comes first

Började den här morgonen med en liten maki och en klunk cola. Inte helt fel. Sen satte jag mig i soffan inlindad i en filt och tittade på reprisen av melodifestivalen. Melodifestivalen är mycket viktig del i det här huset, och att jag såg på ett inspelat avsnitt är inte helt okej egentligen. Melodifestivalen är nice, jag blir fortfarande så himla chockad när folk säger att de aldrig ser på det. What? Det är ju en del av livet för en svensk medborgare. Jag är nog melodifestivaltönten #1.

Måste ju efter allt detta tillägga vilken artist som var min favorit. Loreen. That's all i've got to say. Jag gillade Dead By April också en hel del. Ibland tror jag att det gömmer sig en liten metalperson i mig, för det händer faktiskt att jag mitt bland all Colbie Caillat- Natasha Bedingfield- Jeremy Camp- och Glee-musik vill lyssna på growling. Och som sagt, jag gillar det. Weird, but nice. Nu avrundar jag schlagersnacket igen. På riktigt.

Igår var mina snyggisar här och åt sushi. Åh, vad det var gott. Jag blir alltid så förvånad över hur mätt man blir på sushi. Bitarna är ju så små liksom.