realised that your smile is the smile i've been waiting for to see the whole of my life

Har en av de där dagarna då man är så trött på allt och alla (alla minus dom jag tycker om) och vill gå och sparka in en dörr bara för att man tappar pennskrinet i golvet. You know the feeling? Och nej, det är inte pms. Jag är så stört trött idag (men att gå och lägga sig känns just nu som en så irriterade tanke), och dessutom vaknade jag i morse med världens smärta i halsen och sjuk-känsla i hela bröstet, så jag åkte hem från skolan efter lunch. Inte nice, för nu måste jag räkna matten hemma och att ta det initiativet existerar inte hos mig.

det här var jag igår efter gymmet. något gladare. något nöjdare.

På vägen hem väntade jag inne i min gamla skola på andra bussen i hopp om att bli på lite bättre humör. Trots att nian var jobbig med plugget och sånt, så har jag så fina och roliga minnen från de där korridorerna. Klass 9 - 10/11 var ju trots allt bäst, enligt både vaktmästaren och lärarna (dock säger lärarna det till varje nionde klass som slutar... Men vi var det.). De första sjutton minuterna jag satt där på den välbekanta röda bänken och hälsade på gamla favorit-lärare kändes väldigt bra. Gott om flashbacks och känslor och lite saknad och sånt där. Men sen insåg jag varför jag ändå inte saknar Gåvsta så väldigt mycket. Ska inte gå in djupare på det, men man kan ibland inte hjälpa att man inte riktigt klarar av mindre-mogna-tjejer-och-killar i högstadiet som tror att de är on the top of the world liksom. Så irriterande att det blir skrattretande. Det får mig att uppskatta Kattepeople mycket mer. Förlåt för häxan surtant, men jag skyller på mitt humör idag. Kan inte hjälpa det.

Som ni kanske märker stör jag mig på allt som rör sig idag. Har dessutom träningsvärk i alla muskler i kroppen efter gymmet igår. Konstant irritation leder det till. Men nu -slutpratat. Lina sa att hon tyckte det var jobbigt att jag skrev så långa texter. Tog åratal att läsa igenom sa hon, så ska försöka tagga ner. Men jag finner det väldigt skönt och roligt att bara babbla på. Vad ni tycker om det är ju dock en annan femma. Nu ska jag gå och duscha, mitt hår är smutsigt och sminket kladdigt. En sån där sak som lätt kan få mig att vilja kasta stekpannan med all kraft in i vårt vitrinskåp.
Hoppas ni hade en bättre inställning än jag idag.
Åh, nu är jag hungrig också.
Å andra sidan har innebörden i dagens rubrik fått även mig att dra på smil-banden ("smil-band" är så fult uttryck) några gånger under dagens gång. Lucky that.